Falkenberg
2009.09.18-20
Dags för final i historiska racingen
2009.
Många frågor skulle besvaras.
Skulle Anders Jensen eller Tommy Jagerwall segra i F-klassen? Hur skulle Hans Eklund klara av att komma före Bo Johansson som
vunnit allt under de senaste tävlingarna? Fighterna som utspelades i
Norge i både E o F klasserna, skulle det bli repris på dessa? Dalälven
intog ju Falkenberg i fjol, skulle vi förskonas i år? Hade vår
nykomling Lars-Erik Danielsson satt på grus- eller asfaltdäck?
Totalsegrare? Årets 1000-cupare?
Undertecknad och Johnny stack upp till banan på torsdagkvällen för
att markera in reviret. Då var Staffan Runius redan på plats. En
noggrann herre den där Runius. Efter lite diskussioner med banchefen
blev vi tvungna att minska området, det var 185 till som skulle få
plats menade han ... dessutom var det betydligt större än våra… ha
ha ha…
Lastning fredag morgon. Knappt lönt att lasta, vi har bara 6 mil, lite
skillnad mot Norgetävlingen. Tre friträningar under fredagen. Lugn förmiddag
där 1000-cuparna ramlade in
en och en i stora flockar. Gott om plats i början, men sen blev det ont
om gott om plats. De
sista som kom på lördag fm fick vi trycka in med skohorn och
vaselin.
Det blev händelserikt redan på fredagen. Lennart Nilsson blåste
toppackningen. Anders Jensen fick hål i en kolv. Har jag nämnt något om Saabmotorer tidigare…? Staffan Runius hade
vattenläckage.
Lennart med stab spatserade lugnt omkring i solen bytte under dessa
vandringar topp-packning.
Värre var det för Anders, skulle motgångarna aldrig ta slut? Efter
lite dividerande bestämdes att, i Saabsammanhang, välrenomerade Hans
Eklund och Nils-Olof Jonsson demonterade allt som behövdes på den
trasiga motorn medan Anders tog ett akut-race hem till Borås och
plockade motorn ur den vilande #33 bilen. Lördag morgon var det en
kaskad av verktyg och motorer i luften vid Anders bil och lagom till träningen
var allt på plats.
Det var ju inga problem ….
Staffan kämpade med sin vattenläcka. Han värmde, torkade och lödde.
Inte nog med det, kock som han är, så vill han ju gärna använda
grytor. Nu är inte Staffan som andra kockar som kokar mat i grytor, nä
Staffan är racingkock och kokar gummipackningar….
Lars Göransson
var åter i farten med konstiga verktyg. Inför finalen hade han slagit
på stort och införskaffat ett kvastskaft… detta for han runt bilen
med och bände och stötte..hmm. Lars sågs också leta efter ratten på
höger sida av bilen, dock utan att hitta den. Dags för lite vila
kanske?
Vår nye Saabåkare Lars-Erik Danielsson hälsar vi varmt välkommen. Månne
var denne rallyvirtuos förbryllad över att gruset inte var på vägen
utan vid sidan om… Hur gör man då? Han var lite tveksam efter friträningen
men ju längre helgen fortskred, ju bättre trivdes han.
Den ljuvliga fredagskvällen avnjöts i solnedgången. Det ska ju vara
tyst i depån på kvällen. Vad gör man om ett obändigt behov av att
rejsa uppstår? Jo, man rejsar med cykel!!
Man måste ju hålla sig i form till lördagen. Lennart Nilsson
och Peter Kumlin konstaterade att i likadana cyklar fanns hos resp team.
Här skulle rejsas. Dessa åldrande gentlemän fick nöja sig med ett
varv runt depån, de skulle ju överleva till dagen efter…
Starten gick, det var jämt hela vägen ända till sista böjen, där
Lennart med en sista kraftansträngning lyckades komma först. Hur många
kubik resp tävlande hade innanför västen framgick inte i programmet,
och uppgiften var omöjlig att få ur de tävlande, de flåsade så att
flaggorna piskade…
Kval
Falkenberg lördag 090919
Solen sken åter behagligt på
oss entusiaster och vi började mentalt ställa in oss på bilåka.
Staffan lödde, monterade, fyllde, tappade, lödde, monterade, fyllde,
tappade osv även under lördag fm när vi andra tränade. Kul det där
med vatten… eller? Ett
tips är att du använder en luftkyld BMW-motor i stället. Prata med
Sam han har säkert nån över.
Undertecknad framhöll flera gånger hur driftsäker den 4-cyl tyska
juvelen är. Bara o köra. Som vanligt när jag säger något i den vägen
straffas jag omedelbart, antingen det gäller bilar eller släpvagnar. Så
även denna gång. Efter halva träningen tappade jag 1000 varv och sen
ytterligare 1000 varv. In i depå, hittar inget. Ut igen. Rött fast
ljus och blått blinkande ljus vid depåutfarten, hmmm, det är nog det
blå som gäller och full gas. Ensam på banan. Konstigt. In i depån igen och man meddelar att domaren vill prata med
mig….. Det röda gällde…!
Lars-Erik fann sig väl tillrätta i den nya miljön, inte illa att köra
till sig en så bra tid på första träningen någonsin. Niklas Enander
var som vanligt åter snabbare. Han bara myser när man pratar om
effekten, det är väl en tidsfråga innan han har 100 kusar i den där
rariteten.
Krister Wigren
hade kvar Kent-kammen i Saaben och den verkade fungera bra..
Tommy Jagerwall snabbast as
usual, sen kom Nils-Olof och Anders med 0,2 sek mellan sig, därefter
Lars G, Krister W och snabbaste E-bil Bosse J. Det var mindre
tidsskillnad än vanligt mellan förste och siste man, ca 9 sek.
Tävling
1 Falkenberg lördag 090919
Undertecknad har åter hittat de
2000 varven, de satt i kondensatorn.
Britt o gänget ställer upp oss i ordning, här är det inte lönt o försöka
med några egna ritualer. Här är det Britt som bestämmer och det gör
hon alldeles utmärkt.
Redan vid line up ser vi att våra bilar är en av de klasser som drar
till sig mest uppmärksamhet från publik och medtävlare. Kul.
Tommy Jagerwall har pole med Nisse vid sidan och Anders bakom sig.
Startern sänker handen lååångsamt och flaggan rycks upp DÄÄÄR.
Blårök från Saabar med och utan kam och spinnande däck från dessa
svårtyglade hästkraftmonster. Chikanen rusar mot oss. Dags att stampa
på bromsen, men som vanligt händer det inte mycket, växla ner. Det är
rusningstid på banan, bilar överallt. Tommy rycker direkt, Nisse hänger
på några meter bakom jämsides med Anders.
Ur chikanen är det trångt och Anders trycks ut i sandfållan. Lars ser
tillfället och kniper snabbt platsen och lägger sig före. Staffan,
som startar sist eftersom han lekte med vatten i stället för att träna,
tar tre bilar direkt. Anders är en stor fighter och tar ganska snart
Lars för att nu sikta in sig på Nils-Olof. Det blir åter en otrolig
fight mellan dem hela rejset, både på och lite vid sidan av banan och
man skiftar placering flera gånger men till slut håller Anders undan
och blir två efter Tommy.
Lars och Krister (icke att förväxla med Lars-Kristers..) bevakade sina
4:e resp 5:e placeringar hela loppet. Bosse och Dan hade också hård
fight loppet igenom med skiftande placeringar. Sena inbromsningar och låsta
hjul var mer regel än undantag. Även här var banan emellanåt lite
smal, tur att det inte står träd utmed kanterna. Bosse drog slutligen
längsta stråt och tog 6:e platsen före Dan med 0,3 sek..
Lennart blev stående på en oljefläck i starten och spann, det kan ju
ta tid att komma ner till banan då… och fick så småningom bryta på
7e varvet. Hans Eklund, Elmon Larsson och Peter Kumlin har som vanligt
svårt att skiljas åt. Det var tätt och avvaktande i början, men på
7:e varvet hade Elmon bestämt sig, han skulle förbi och när Lennart
bröt ärvde han en plats till.
Nu är det så att det får ju inte gå för bra, så nu skickade Elmon
ut ena drivaxeln. Hade du nu haft diffbroms så kunde du bara gasat
vidare…
Hans Eklund var nu plötsligt uppe på 8:e plats. Staffan kör vidare
genom fältet, på 12.e varvet tar han även Hans och blir 8:a.
Lars-Erik kör mycket bra i sin första tävling på väg utan grus och
blir 11:a.
Per Hågeman och Alf Påhlsson har numera tät racing i varje tävling.
Per far ju alltid fram så mycket som den bilen klarar och nu har DKW
brodern Alf fått ordentlig smak på racing och satsar allt vildare. I mål
var Per 1,2 sek före Alf. Bra kämpat.
Niklas Enander
hetsar sin tvåcylinder 92:a till stordåd, han är bara 3 sek långsammare
per varv än exv Peter Kumlin. Inte illa med en omöjlig bil.
Hungriga efter utförda stordåd i manegen äntrade vi glatt motorbanans
restaurang. Välförtjänt mat och öl avnjöts. I bakgrunden rullade
gamla filmklipp från Västkustloppet genom tiderna. Saliven rinner, ögonen
blir fuktiga, svårt att koncentrera mig på maten, blev ännu mer efter
vid matbordet än på banan… ja, ja, det är inte lätt att vara
nostalgisk.
Det är mörkt men ganska varmt när vi kommer ut. Bosse inviterar till
filmvisning från Våler. Svårt att motstå. Som "petrolhead"
får man ju aldrig nog.
Sent samtal med racekocken om pulverkaffets vara eller icke vara. Det är
viktiga världshändelser vi tar upp kvällarna. Han hade
”kaffesticks” som var utmärkta. Bra, då bjuder du på det i
morgon. Jajamensan sa kocken och sen tänkte jag inte mer på det.
Mitt i natten (kl 7) bankar det på dörren. Jag vet ju inte ens var jag
är eller varför. Vacklar upp och slår i allt som går att slå i. Jag
lyckas få upp dörren och ……….. där står allas vår racekock
Staffan med två koppar rykande hett kaffe. Underbart! Tack Staffan, du
har öppnat ett nytt liv hos mig. Jag har upplevt soluppgången och du
har förlängt mitt vakna liv med flera timmar.
Jag är även skyldig Staffan en diskning, men det är en annan
historia…
Tävling
2 Falkenberg söndag 090920
Lugn förmiddag med race efter
lunch. Elmon hade monterat dit drivaxeln igen och även Lennart hade
fixat bilen. Alla 16 var på plats för årets sista tävling. Några
moln, i mörkaste laget, börjar skymtas men ingen fara än.
Med lite höjda ögonbryn konstaterar vi att startuppställningen går
efter gårdagens placering och inte bästa varvtid. Det får väl gå ändå.
Anders och Nils-Olof har bytt plats sedan i går, dvs Anders vid sidan
och Nisse bakom Tommy. Staffan startar i 8:e ruta, Lennart och Elmon
startar sist.
För Anders räcker det med att bli fyra för att vinna 1000cc Cupens
klass F men Tommy måste vinna för att ro hem totalen i RHK-cupen.
I klass E ledde Bosse med 4 poäng före Hasse. Spännande!!
Motorerna varvas upp, röken tätnar. Jag kan fortfarande skönja
startern i dimman. 30 sek-skylten uppe. Ryckte det lite i flaggan
eller… Nuuuu höjs den. Hästarna är nästan på väg ut genom huven.
De vill ge allt… även om det inte är så många…
Kojan med Tommy bakom tömmarna är först, Anders tätt inpå med
Nisse, Lars, Krister Staffan, Dan och Bosse. Chikanen känns åter smal.
Placeringarna bibehålls i övre delen av fältet. Elmon och Lennart är
på väg upp genom fältet. Elmon har efter 3 varv tagit 4 bilar och
Lennart ytterligare en.
Lennart ligger nu bakom Peter Kumlins A35 och är i målböjen på väg
att försöka köra om Peter. Något missförstånd uppstår mellan dem
och Lennart kommer i kontakt med Peters bakända. Bilarna är ju väldigt
belastade på ytterhjulen i denna kurvan och det går dessutom fort.
Peters bil driver av knuffen ut med bakändan samtidigt som framhjulen
hugger i kurbsen på insidan. Det som man hoppas inte ska behöva hända,
händer........
Peters bil börjar rulla. Som tur är i allt elände så är Peter
oskadd.
Safety car går ut och samlar ihop och lugnar ner fältet. Peters bil bärgas
och Peter tas om hand för kontroll. Fältet släpps åter efter 3 varv.
Omstarten blir ganska dramatisk. Anders är mer alert än Tommy och är
i slutet av rakan någon meter före in mot chikanen och Tommy ser
totalsegern försvinna. Men Anders missar en nedväxling och åker med låsta
hjul mot ytterkanten. Tommy satsar allt på ett kort, gränslar kurbsen
och formligen flyger in framför Anders och återställer ordningen.
Bosse har nu kommit närmare Dan och det är ingen tvekan om vad han har
för avsikter. När Dan åter tappar 1000 varv är det inte mycket att sätta
emot, det är bara att släppa honom och önska lycka till framåt.
Konstigt att det är just 1000-intervaller, kan det ha med klassen att göra?
Elmon passerar Alf och Lars-Erik har fått smak på asfalten och har nu
fyra bilar bakom sig. Nu börjar Staffan kaxa till sig och närmar sig
Dan. Ja, inte bara närmar sig, han kör om.. Tror du att du får göra
hur som helst bara för att du bjudit på kaffe? Stööön....
Alfs och Pers kamp om placeringar är riktiga höjdare. De är på väg
mot startböjen. Alf bromsar sent, Per driver ut lite grann, tillräckligt
för att det ska bli plats för Alfs DKW. Sida vid sida går de genom
hela chikanen och förbi dungen. I mål är det bara 0,5 sek mellan dem med Alf först denna gången. Vilka kämpar.
Tyvärr lade olyckan med Peter sorti över en annars mycket trevlig och
bra finalhelg. Alla deltagare är överens om att vi vill ha BÅDE Peter
och bilen med i cupen även i framtiden.
Vi är kända i klassen för att ha ”clean racing” men det har varit
för många tillbud det här året. Låt
det bli en tankeställare för oss alla.
Att tänka efter en extra gång innan vi gör den där omkörningen är
nog något vi alla ska göra för att förhoppningsvis undvika
allvarliga olyckor i framtiden.
Efter årets säsong 2009 fick vi följande slutresultat.
|
|
|
|
|
| 1:a |
Bo Johansson |
143p |
 |
 |
| 2:a |
Hans Eklund |
137p |
 |
 |
| 3:a |
Elmon Larsson |
120p |
 |
 |
| |
|
|
|
|
|
F-klass |
|
|
|
| 1:a |
Anders Jensen |
139p |
 |
 |
| 2:a |
Tommy Jagerwall |
136p |
 |
 |
| 3:a |
Lars Göransson |
109p |
 |
 |
Komplett resultatlista finns under ”Resultat”.
|
Totalsegrare I 1000-cupen 2009
|
|
BO JOHANSSON
blev totalsegrare efter en suverän serie segrar.
En STOR pokal och en TAVLA av PeO Eriksson, signerad och numrerad
som sig bör
|
 |
|
|
|
Hederspriset i 1000-cupen 2009
|
|
Den ärofulla och fina ratten
delades nu ut för sjätte gången till STAFFAN RUNIUS.
Motivering:
En noggrann och entusiastisk bilbyggare,
en läraktig förare som utvecklats snabbt,
en generös och öppen person som trots inledande motgångar inte gav
upp
utan genomförde hela säsongen med stor kämparglöd.
En värdig deltagare i 1000-cupen.
|
|
23
startande under säsongen, även
om inte alla kört alla tävlingar.
GRATTIS alla
som vunnit något, men även alla som haft förmånen att delta!
Vill ni att något ska ändras eller åtgärdas i klassen eller RHK, hör
av er till Dan eller Anders inför årsmötet i oktober.
Tack alla fantastiska deltagare, mekaniker, hjälpredor, hang arounds
mfl för i år!
|
